Bokanmeldelse i ØSTFOLDAVISEN, 15. desember 2010, skrevet av Rolf Normann, medlem av Norsk Kritikerlag.

 

http://www.ostfoldavisen.no/nettmagasin/book.php?id=61&cust=ostavis  Gå til side 20!

Bokanmeldelse i Bergens Tidene: 

  

Bokomtale, Kultursidene i NATIONEN, ved Kari Gåsvatn:

Bokhjørnet, SOROPTIMA, medlemsavis for Soroptimistforeningene i Norge.

Av Marit Øgar Aasbrenn

 

 

 

 Lalm, 7 november 2010: Om JERNPORTEN:     

  

En fantastisk, velskrevet og nydelig bok som jeg vil huske lenge.

Jeg leste og leste og klarte nesten ikke legge den fra meg. Spennende på slutten.

Gratulerer, du skriver kjempebra, håper mange kjøper den.

 Jeg har lagt inn en link fra www.esmaforlag.no til din nettside.

 Rune B. Isaksen

ESMA Forlag

 

Jernporten -recension/Ingegerd Johansson  (svensk forfatter og bokanmelder i Bohuslän-avisen)

Ingegerd Johansson

 Varför är det vattentäta skott mellan norsk och svensk litteratur? Norskarna läser svenska böcker men vi svenskar läser bara översatta norska böcker. Egentligen är det inte särskilt svårt att läsa  norska, mycket enklare än engelska. Det är något speciellt med att läsa på originalspråket, något går alltid förlorat i en översättning. Den här romanen är verkligen värd att läsas så!

 Med säker hand och stor närhet har Sissel M. Börke skrivit ”Jernporten. En roman om krigen”. Så heter boken som för mig innehåller så mycket mer än en berättelse om andra världskriget. ”Romanen er basert på mine foreldres opplevelser under krigen. Dette gjelder imidlertid kun de historiske fakta. All persondramatik er et produkt av forfattarens dikteriske fantasi”, skriver hon på försättsbladet. Som vanligt blir jag irriterad på baksidestexten, som bara ger den ena sidan av historien – den manliga – den som alltid brukar vara den självklara berättelsen när det handlar om krig. I romanen däremot är det händelserna på hemmafronten som känns starka och spännande,  originella och oväntade.

 Boken utspelar sig dels i nutid, genom en åldrande kvinnas berättelse, romanens hon, och genom romanens jag – en gammal man. Dels under andra värdskriget, då det nygifta paret Liv och Kristofer är huvudpersonerna.

Boken är indelad i tre delar: Del I  Angrepp, Del II  Ockupation, med undertitlarna Väntan och Motstånd, samt Del III  Invasion. Den indelningen känns till en början väldigt märklig, då det första kapitlet utspelar sig i nutid, berättelsens jag halkar och bryter armen på väg från ett föredrag om dödshjälp – eutanasi. I det andra kapitlet möter vi den pensionerade sjuksystern Liv. En kvinna som hunnit bli över 80 år, pigg för sin ålder, med ett starkt intresse för lyrik. Beskrivningen av hennes vardag är på pricken, hennes behov av att allt ska vara som det brukar. Hur hon förfasar sig över att hennes läkare duar henne, själv kallar hon honom Dr Knutsen och hoppas att han ska bli mer formell. Hennes rutiner störs när hon får en inbjudan till middag, som tack för att hon hade hjälpt mannen som bröt armen. Ska hon tacka ja, eller bara glömma bort inbjudan? Men hon har ju allt färre vänner kvar att prata med, kanske vore det fint med en ny bekantskap? Eller – blir det bara besvärligt? En gammal väns dödsannons i dagstidningen virvlar upp hennes minnen från kriget och som läsare blir jag oerhört nyfiken på vad som kan ha hänt mellan de två, den gången i deras ungdom. Det känns som mer än en vanlig vänskap! Där tar berättelsen fart!

 Med stor detaljrikedom och dokumentär korrekthet snirklar sig berättelsen fram, stundtals gåtfull och gäckande – såsom livet självt. Kapitlen växlar mellan nutid och den långsamt framväxande vänskapen som fötts ur en olyckshändelse och krigsårens nygifta par Liv och Kristoffer och deras liv i flerårig exil från varandra. Kapitlens titlar, t ex ”GUDBRANDSDALEN, april/maj 1940” eller ”NEW YORK, hösten 1940” hjälper läsaren. Kristoffer  hamnar utrikes och blir en del av de allierades krigsföring, medan Liv bland annat arbetar för Röda Korset i frontlinjen och brottas med det svåra dilemmat att rädda livet på sina fiender. För henne är krigsåren en lång väntan och hennes kamp  sker i mångt och mycket i det tysta, med tiden blir hon alltmer involverad i motståndsrörelsen. Men det är han, mannen hennes, som blir dekorerad för sitt mod. När de så möts igen och tror att det går att återuppta livet där det var när de skiljdes åt, bär båda på så många upplevelser att de känner sig främmande för varandra. I bokens sista kapitel ”Epilog, hösten 1945”, suckar Liv över alla fulla askkoppar som mannen lämnar efter sig, och försöker förgäves vädra ut röklukten, stänger gång på gång av radion efter honom, men han slår på den så snart han kommer inom dörren igen. Läsaren, som följt hans liv under de fem åren, förstår hur vanan att röka så mycket och alltid lyssna på radio har uppstått, medan hon, hans fru bara kan ana sig till det och till andra hemligheter han bär med sig.

 ”Jeg tenker på krigen...... Om noen få år er alle som opplevde disse fem årene döde, ingen husker dem mer. De blir historie... Så mange skjebner, tenker jeg, hver eneste av oss som opplevde krigen, har våre egne. Noen forteller, mange tier. Enkelte önsker å huske, andre vil fortrenge, men uansett, krigen har preget hele vår generasjon.” (Citat sidan  542f)

 Vilket bra filmmanus den här berättelsen skulle kunna bli!

  

 OM  TÅRNSVALENE:

  

Halden Arbeiderblad, 2. januar 2009

Leserbrev:

 

 Bokmessa på Lillestrøm november 2008

Fernanda Forlags stand, innredet fra 1912, året handlingen i Tårnsvalene fant sted.

According to Aldrin, during the moon walk, Armstrong left his rolex replica sale on the module as a backup. In fact, it was Aldrin's Speedmaster that was the first rolex replica sale worn on the moon's surface. This Omega was to be donated to the Smithsonian Institute to be included in a collection of replica watches sale other equipment. However, it was stolen sometime in the years after the moonwalk and has never been recovered. A year later, during the Apollo 13 mission, the replica watches sale had a far more crucial role. After an explosion on the service module rendered several critically important systems inoperable, scrapped plans to land on the breitling replica sale again, and endangered the astronauts, lives, replica watches sale Speedmaster became an essential life- and mission-saving tool.